Vad är Schwerhörigenseelsorge på svenska?

Av komminister Mikael Henning, projektgruppen.

17-18 mars möttes ca 30 personer till den första rikskonferensen kring kyrkans möte med hörselskadade. Temat för konferensen var "Jag kom, jag såg… men jag hörde inte ett dugg!" Bakgrunden till denna arbetskonferens är det projekt som pågår året ut, som arbetar på uppdrag av Svenska kyrkans hörselråd och med Göteborgs och Skara stift som arbetsfält. Projektgruppen består av diakonikonsulenterna i de båda stiften, folk från HRF och kyrkan samt med egen erfarenhet av hörselskada, tillsammans 7 personer.

Inbjudan/kallelse till arbetskonferensen har gått ut till samtliga stift med rekommendation att sända två personer, en anställd på stiftskansliet och en till med ett personligt engagemang i frågan. Dessutom var, i mån av plats, övriga intresserade välkomna att delta. På arbetskonferensen var det folk från 8 av Sveriges 13 stift, alltså en god spridning över landet. Här var folk från Härnösand i norr till Malmö i söder. Något av det verkligt positiva och givande med arbetskonferensen var just mötet mellan människor som på olika sätt och av olika skäl upplever frågorna kring kyrka/hörsel som viktiga och de kontakter som därigenom skapades.

Under konferensen presenterades något av det projektet arbetar med. Det markerades att det i första hand är en uppgift att förändra attityder, att se människan och hennes behov. Då är man också villig att förbättra de praktiska och tekniska bitarna. Men frågan är: Hur kan vi väcka medvetenhet i dessa frågor, att stimulera både de hörselskadade och kyrkans folk att tala öppet om de behov som finns? Det är svåra frågor, som projektgruppen samtalat mycket om.

En enkät har tagits fram, som är tänkt att användas av den egna lokalförsamlingen själva för att kolla delaktigheten och hörbarheten i gudstjänsten. Där finns några frågor som försöker komma åt attitydfrågorna. En tolkningshjälp håller på att färdigställas. Ett brev har skickats ut till samtliga församlingar i Göteborgs och Skara stift, ca 540 st. Av dessa har 94 församlingar svarat att de är intresserade av att använda enkäten. Dessa kommer att få tolkningshjälpen och annat material för sitt fortsatta arbete med dessa frågor.

En viktig, för att inte säga nödvändig, plats att bearbeta dessa frågor är kyrkans profilutbildningar. Projektet har skrivit brev till samtliga utbildningsplatser och frågat vad som görs. Det är inte mycket och långt ifrån nog! Här ligger ett av de viktigaste uppgifterna framöver, att ta fram bra studieförslag och göra profilutbildningarna villiga att avsätta tid kring dessa frågor.

Torsdag förmiddag avsattes för samtal kring möjligheterna att bilda nätverk av kontaktpersoner till alla stift i Sverige och på vilken nivå ett sådant nätverk skulle ligga. Några beslut togs inte, men projektgruppen har fått material att arbeta vidare med.

Tre föredrag hölls under arbetskonferensen. På onsdag eftermiddag talade Monika Steorn, sjukhusdiakon på MAS, talade om att vara hörselskadad – visioner och tankar om tillgänglighet och hörbarhet. På torsdag förmiddag fick två föredrag plats. Först Jan Grönborg Eriksen från Danmark, som talade om den osynliga gruppen vuxendöva. Sedan biskop Lars-Göran Lönnermark, ordförande i Hörselrådet, som förankrade frågan i Bibeln och kyrkans uppgift. Samtliga föredrag kommer att läggas ut på projektets hemsida, www.svkyrkan.se/ljud/ Efter föredragen blev det samtal. Inte minst då blev det tydligt att det här finns en viktig uppgift, att mycket behöver göras för att kyrkans skall bli mer medveten om de problem som hörselbortfall orsakar. Alltför få i kyrkan är medvetna om problemets storlek. Dessutom är kunskapen otillräcklig. Det handlar om ett kommunikationshinder, som får konsekvenser även socialt och andligt.

Något som kom fram flera gånger under arbetskonferensen var skrivtolkade gudstjänster eller textade gudstjänster. Det förekommer på sina håll i landet, men behöver bli mer allmänt. Här är samarbete med den lokala HRF-föreningen nödvändig. Jan Grönborg visade hur en textad gudstjänst i Danmark kan gå till.

Uppgiften framöver är kanske framförallt att förankra detta arbetsområde i kyrkans organisation, så att det finns några som är ansvariga för att det arbetas med frågan hur de hörselskadades delaktighet i kyrkans gudstjänster och liv blir tillgodosedda.

Denna arbetskonferens på Samariterhemmet i Uppsala gav inspiration till att gå vidare.